Något fattas (fast saknas inte)

Ankans föräldrar gjorde en omtumlande upptäckt för ett knappt dygn sedan. När pojkens pappa rutinmässigt skulle fylla på pojken med kvällsdosen vid 23-tiden, så fanns det ingen knapp i hans mage!
 Bara en röd liten fläck, ett liten hål,där det helt nyligen suttit ett plaströr med slutbart (tank)lock.
 Knappen var spårlöst försvunnen.Upphittades en stund senare under vardagsrumsbordet, där den hamnat efter att oturligt och oplanerat ha ryckts ur den lilla ankmagen. (Där fick en tidigare oförklarlig gråt strax före sänggåendet sin förklaring.)
 Så nu är pojken knapplös. (Det lilla hålet tillsluter sig själv på en timme.) Vill han inte svälta ihjäl får han - och föräldrarna - försöka få i födan på samma sätt som dom flesta andra. Genom halsen.
   Opraktiskt. Men lite skönt också. Om det hela inte tajmats med ännu en förkylning.
 Fast sådana måste man ju överleva. Också. Och Ankan är en överlevare. The comeback kid.
 Liten men naggande god.

Jonatan fick sin knapp 9 augusti i fjol. Om någon vill kolla hur han såg ut då: http://jonatananka.blogspot.se/2011/08/knapplost-klockan-klamtar.html