Breaking news: En milstolpe

 Ni som har varit med från början fattar hur stort det här är, i Ankans liv alltså. Denne lille pojke som aldrig kunnat amma och på grund av sin något försenade mun har svårt att suga. Han som fått föda genom en sondslang i alla sina 104 levnadsdagar - så där 750 gånger kanske.

 Idag, mellan klockan elva och tolv, åt han sitt allra första "normala" mål mat. Hela målet intogs med hjälp av nappflaskan, inte en milliliter genom sondslangen. 120 ,milliliter, alltihop sväljde Ankan ned själv genom sin lilla ankhals.
 Detta i samarbete med sin pappa, som är den som hittills varit mest framgångsrik i den svåra konsten att flaskmata sin lilla Anka. (Barn som inte ammas är mer jämställda. Eller kan vara i alla fall.) Det är inte alls så enkelt som det låter, det gäller att hitta rytmen och trycka in mjölken på rätt sätt, och inte låta sig avskräckas när pojken gnäller i början eller sätter i halsen ibland.
 Samma procedur upprepades klockan 15, och fyra timmar senare lyckades Jonatan och mamma också få nästan ett helt mål med hjälp av flaska.
 Om en gång är ingen gång, så tycks detta ju i alla fall vara mer än så.

Två nöjda rekordinnehavare pustar ut efteråt.

Därmed inte sagt att Ankan numera är ett vanligt barn, utan sina speciella problem. Eller att vi kan kassera sondslangen, den kommer att behövas.
 Dessutom undrar vi om möjligen det myckna "nappandet" (som man säger på CSK) har tröttat ut honom i munnen så mycket att han har vissa problem att mellan varven hålla koll på tungan lika bra som normalt. Vissa tecken på sämre syresättning på sistone, och ovanstående skulle i så fall kunna vara förklaringen på det ovanligt frekventa plingandet från den gula apparaten.
 Men att konstatera att Jonatan numera är en pojke som - under lyckliga omständigheter - kan få i sig maten på ett mera normalt och hanterligt sätt, är en mycket stor lättnad.