Strawberry Boys Forever

 Jonatan är inte särskilt bra på att äta. Inte någonsin. Och just nu är han sämre än på länge.
 Vad det beror på? Nya tänder på väg, kanske. Eller ont i magen. Eller ont i halsen. Eller så kan han, begripligt nog, bara ha tröttnat på alltihop.
Det är inte alltid så lätt att veta, för det är ju som bekant bara en anka som förstår en anka.
 Då är det skönt att veta att det ändå finns EN sak som han alltid vill ha!

 För denna pojke, fallen efter en jordgubbsmamma och en -pappa och lillebror till en jordgubbsJack, är inte vansläktad.
 Det är inte bara att han vill kladda (fast det vill han också). Eller bara gojsa runt dom i munnen (som han också vill). Inte bara. En hel del går ändå ned.
 Jordgubbar är ju faktiskt till och med nyttiga.
-
Så i framtiden kan ni kanske läsa:
Jordgubbar byggde denna (lilla späda) kropp!

Jack, som slukade sin första jordgubbe vid 7 månaders ålder, och stoppade in dom hela i sin lilla mun ett år senare, det är så gammal Ankan är nu, spelar förstås i en annan division.
 Det säger bara slurrrp.
-
Strawberry Boys Forever.