Stor är han inte, drygt 8½ kilo och 75 centimeter, men vad gör det.?
Han går ju så fint. Och pratar så flitigt, även om det inte är några ord hans obildade föräldrar förstår.
Och äter? Jo då. På sitt eget vis (svalget är inte riktigt färdigt än). Men mjuk fast föda, i mycket små bitar, klarar han, i alla fall ibland. Och flytande föda är han grym på.
I morse slevade han i sig en hel deciliter filmjölk med sked innan pappa övergick till vällingflaskan.
Men det allra bästa är ändå hans personlighet. Glad och positiv och väldigt sällan gnällig.
Fast just nu är det något i munnen som oroar, kanske en ny tand är på gång. Det är nog därför han hela tiden biter i saker (som på bilder).
Fotnot: Sex veckor för tidigt föddes han. Så på sätt och vis är han bara drygt 15½ månad.
Vill du jämföra med storebror? Så här var han för tre år sedan:
http://jackhumla.blogspot.se/2009/04/barfotalopare-med-spring-i-benen.html
http://jackhumla.blogspot.se/2009/04/varflanoren-i-ahus.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar