Jonatan är visserligen inte främmande för att då och då suga på en nappa. Men hans förhållande till den är inte alsl lika intensivt som storebrors var när det begav sig. (Kanske är ankmunnen fortfarande inte perfekt för napp.)
Å andra sidan har Jonatan verkligen fått kläm på det här med tummen i mun. Man vet vad man har, och tummen har man ju alltid inom räckhåll.
Favoritmjukisen Ankan (en av två favoriter) älskar han också. Så här befinner sig Jonatan i den bästa av världar.
Speciellt som scenen utspelar sig i den egna vagnen, även den en pålitlig kålla till trygghet och avkoppling.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar