Helt plötsligt var Jonatan borta. Eller: utom synhåll. Han återfanns vid storebrors fötter. Det vill säga, under bordet.
Däruppe satt Jack och knattrade på tangenterna. Därnere förföljde lillebror brandbilen ända fram hit.
Här sitter jag, allihopa. Under min korkek. Och är så lycklig... Fast, som redan meddelats, inte utan min brandbil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar