Gå kan han inte. Stå kan han inte heller. Fortfarande är det hasa runt på rumpan som gäller för Jonatan.
Men aptiten växer hela tiden på att komma upp. Att få¨ett fågelperspektiv.
Så därför är det ingen överraskning när pojken helt plötsligt står där vid leksaksspisen och pysslar, och pysslar.
Så länge benen bär.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar