Ankans gap är inte så stort. Vägen ner genom strupen trång. Särskilt oral är han inte, pojken. Och sedan operationen i Malmö har tummen inte gjort många besök i mun.
Ändå händer saker. Ett långsamt och försiktigt experimenterande pågår. Jonatan är absolut sugen på att pröva nya smaker och att ta saker, särskilt om dom är mjuka, i mun. Mindre aptit har han på att sedan svälja ned dom.
Men se här! Vad är det pojken, helt frivilligt, sitter där och tuggar på. Ett sugrör?
Inte alls! Det är fjärrkontrollen till Jacks mekaniska skalbagge. Var själva baggen befinner sig just nu är oklart, den reagerade inte märkbart på Ankans signaler.
6 februari ska han på återbesök hos läkarna som lagade hans svalg. Ska bli intressant att höra vad dom tycker om det som hänt därinne sedan dess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar