Under sina trubbel, den ganska långa perioden då han inte varit "stabil", har det varit si och så med Ankans flaskätande. Även om han har varit sugen på att ta flaskan - hans sugbehov är det nämligen inget fel på - så har han ganska ofta kollapsat fullständigt efter en omgång. Experterna har förklarat att så gör vanliga bebisar också, ger allt när dom ammar och förvandlas därefter till vrak.
Det är dock inget stort problem för den vanliga bebisen, eller för föräldern, Båda behöver en paus efteråt.
Ankans mamma blev dock ganska avskräckt. Bränd mamma skyr flaskan. Det kändes mycket mindre riskabelt att sondmata sin lilla bräckliga Anka, än att rädda honom med syrgas efter ett nappatag med konventionell matning.Nu har dock båda höjt näbben en aning, och idag har Ankan sugit ur sin flaska flera gånger. Ganska försynt, och ganska försiktigt från mammans sida. Inga rekordmängder än.
Å andra sidan slår Ankan ständigt nya rekord på vågen. Senaste noteringen i går: 2.778 gram. Till julafton ska föräldrarnas julklapp från yngste sonen vara: en trekilosbebis. Det har pappa bestämt, och det är klart att Jonatan lyder far.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar